Medtech innovation, designmetoder och nytt journalsystem

Vi har deltagit i massor utav spännande föreläsningar och events senaste tiden. Det passar mig med min entreprenörsbakgrund alldeles utmärkt. Jag tänker bara på vård nu. Hela dygnet.

Det är många ämnen som jag velat blogga om senaste veckorna. Vårt möte med entreprenören Anders Grönberg, grundare och ägare utav Carpo Novum, var så inspirerande! Vid cancer i tjocktarmen finns ett behov av att skarva tarm på ett sätt som ger större överlevnad 5 år efter operation. Carpo Novums lösning är brilljant och räddar liv, ändå har företaget inte nått ut på marknaden ordentligt ännu. Trots att lösningen fungerar och är vältestad och certifierad. Varför tar det så lång tid att nå ut med fantastiska medtech innovationer som räddar liv? Inget svar på den frågan. Ställde samma fråga på dagens föreläsning utav Karolinskas sjukhusdirektör Michael Forss. Han säger att sjukhuset behöver ny teknik och nya innovationer för att kunna leverera billigare vård. Det behövs i framtiden. Nya innovationer är ett av flera mål för oss fellows, våra föregångare, tidigare felllows har lyckats väl med att ta fram viktiga innoationer för sjukvården. Hur ska vi som är små startups kunna nå ut på medtechmarknaden? Tävlandes mot stora drakar.. Forss rekommenderade att teama ihop oss med en sjuksköterska eller läkare som brinner för behovet vi vill lösa och innovationen ifråga. Och ta det därifrån. Och inte ge upp. Inte ge oss.

Henrik Gradin från team Hematologen har deltagit på E-hälsodagen i Munchenbryggeriet. Henrik kom under E-hälsodagen att intressera sig alltmer för Snomed CT och välja seminarier att gå på i detta ämne. Det ska tilläggas att Henrik är en av våra IT-kompetenser, han har startat flera IT-företag. Snomed CT är ett system för att införa en mer strukturerad dokumentation utav exempelvis journaltext. Idag består den information man vill strukturera av fritext. Snomed CT har under pågående nationella försök i Sverige kunnat underlägga läkarens blankettifyllande till Försäkringskassan. Läs mer om det system som successivt kommer införas i svensk sjukvård här och här.

Igår lyssnade vi på professor Glenn Robert från Kings College London och Experience Based Co Design för vården. Genom att göra korta dokumentära filmer där patienter berättade om sin vårdupplevelse blev det mycket enklare för personalen att utveckla och designa sitt sätt och sin struktur att ge vård till ett sätt som passade patienterna bättre. Vårdpersonalen visste ofta inte hur det kändes för patienterna. Och vice versa. En patient berättade att hon hade önskat att läkaren bara hade erbjudit henne en ”cuppa tea” och en möjlighet till en pratstund efter cancerbeskedet. Istället lämnades hon direkt ensam. Genom detta arbetssätt hade man nått mycket goda resultat. Robert jämförde vad en vanlig opersonlig patientenkät skulle ge. I stil med: Vad tyckte du om vården du fick? Vården var: a) excellent, b) good eller c) bad. Säger ju inte så mycket i jämförelse med berättelser, stories. Jag känner väl igen tankegångarna. Detta är en typ av designmetodik som används mycket inom min egen kompetens, industridesign.

Robert jämförde vad en vanlig opersonlig patientenkät skulle ge. I stil med: Vad tyckte du om vården du fick? Vården var: a) excellent, b) good eller c) bad. Säger ju inte så mycket i jämförelse med berättelser/stories förmedlade via en kort dokumentärfilm.

Ett annat intressant möte idag var en sjuksköterskestuderande jag mötte på kliniken. Hon liksom jag har en entreprenöriell bakgrund. Hon arbetade på en projektplan för ansökan utav ekonomiska medel för behovsidentifiering och enkla lösningar i det utvecklingsland hon tilldelas. Antagligen kommer hon att följa barnmorskor. Jag kände direkt att vi hade mycket gemensamt (jag har också arbetat med innovation inom hälsa i utvecklingsländer) och vi bytte kontaktuppgifter.

Vi ska snart formulera exjobb utav våra behov. Jag och mitt team ser mycket fram emot detta! Är du intresserad av att göra exjobb utformade utav behov som kommer direkt från vården? Hör av dig till sjoerd@kth.se Vi kommer posta exjobben på exjobb.com/ så fort vi bara kan!

Avslutningsvis en snabb skiss från en operation jag varit med på. Kirurger från ortopeden och plastiken samarbetar här. Operationen har pågått hela förmiddagen och det är sedan länge tid för lunch. Patienten har en stor skada i vaden. En stor mängd vävnad saknas. Benet är upphissat i taket och syns till vänster i skissen. På andra sidan i min anteckningsbok har jag skrivit att det hörs ett ljud som av häftapparater i operationsrummet. Kirurgerna använder en särskild sorts häftapparat för att häfta ihop såret.

photo (1)

Publicerat i Uncategorized | Etiketter | Lämna en kommentar

Trio i A-moll för hjärta, njure och diabetes

Förra måndagen hörde vi på seminarium av Richard Cook, professor i säkerhet i vården. Han menade att bristen på kontinuitet i vården var en stor säkerhets-risk för patienter. Med brist på kontinuitet avsåg han hur patienter slussas mellan enheter som bara är experter på enskilda organ, och hur patienter tvingas berätta sin bakgrund och sjukdoms-historia gång på gång. Patient-centrerad vård, där olika specialister tillsammans enar sig om en patients medicinering och minimerar besöken på olika kliniker, vore bättre.

Danderyds sjukhus har en banbrytande avdelning som har just den filosofin; HND-centrum, vilken jag nämnde för några veckor sedan. HND står för Hjärta Njure Diabetes. Det händer nämligen ofta att patienter får både diabetes, hjärt- och njursvikt (för referenser, se sidorna 62-64 i det här numret av Vaskulär medicin). Den här artikeln söker svar på varför de tre sjukdomarna ofta sammanfaller.


Vid diabetes så är det fel på signalsystemet som säger att cellerna ska ta upp socker från blodet, vilket leder till ovanligt mycket socker i blodet, och energilösa celler. I brist på socker så bryter cellen ner fett istället (samma tes som står bakom Atkins-dieten), men en mindre mängd energi utvinns. Orkeslösa celler blir dåliga på allt möjligt, inklusive normal produktion av protein; kroppens organiska robotar som ser till att saker händer. Dessutom blir de redan orkeslösa cellerna av med en massa vatten eftersom koncentrationen av vatten är lägre utanför cellen, där det är en massa socker istället. Så cellerna blir både trötta och uttorkade. Samtidigt, i blodet utanför cellen, är det så sött att robotarna som hanterar syre-transport blir oombett pyntade med kristyr.

Det socker-haltiga blodet skadar blodkärlen. Exakt hur sockret påverkar kärlen är ännu okänt, men om syre-transporterande robotar kan modifieras av socker, så kan andra robotar, med andra funktioner, också påverkas. En robots yta har optimerats under hundratusentals- till miljontals år, och om socker binder fast på ett olämpligt ställe så kan det innebära att roboten blir dysfunktionell. Utöver eventuell förlorad robot-funktion så leder allt extra vatten till högt blodtryck, vilket är svårt att hantera för blodkärl även utan allt extra socker. Högt blodtryck innebär helt enkelt mer trafik i blodkärlen, vilket är naturligt ansträngande för vägarna, blodkärlen. Eftersom trafiken består av syre- och avskrädes-transport så betyder skadade blodkärl att celler, som kanske redan är orkeslösa och uttorkade på grund av diabetes, även blir förgiftade av brist på syre och uppdämt cell-skräp. Celler är bestånds-delarna av organ, så på system-nivå så blir hela organ lidande i slutändan. De dåligt blodförsörjda, törstiga cellerna kallar kemiskt på hjälp, där hjälpen består i höjt blodtryck så att blod får mer kraft och därmed ökad chans att nå cellerna. Men, som nämnt ovan, så är förhöjt blodtryck inte en långtids-lösning, utan riskerar att skada kärlen. Det blir en ond cykel.

Det socker-haltiga blodet filtreras av njuren, som noterar allt dyrbart vatten och girigt skövlar tillbaka det i blodbanan. Men vilket organ som helst kan bli över-arbetat, och njuren presterar tillslut sämre. Massor av vatten utsöndras, och personen som njuren sitter i måste springa till badrummet stup-i-ett. Notera att både problem med njuren, diabetes (som orsakar problem med njuren) samt hjärtsvikt (som gör att mindre blod med syre och sophämtning trafikeras runt, så att organ, såsom njuren, påverkas) kan orsaka vatten-utsöndring, med kraftig törst som följd. En skadad njure kan även utsöndra för lite urin, vilket leder till att urin-molekylerna måste någon annanstans. De korsar tarmväggen där de blir till exempelvis ammoniumjoner som åker tillbaka in i kroppen och gör att den får högre syra-halt (lägre pH). Njursvikt lämnar även kvar för mycket kalium i kroppen, och leder till ben-urkalkning. Den kalken sätter sig i kärl-väggarna och minskar blodets framfart, vilket gör att högre blodtryck behövs för framkomst (se ovan för beskrivning av varför högt blodtryck är dåligt). Både kalcium och kalium påverkar även alla elektriskt aktiverade celler, inklusive de i hjärtat. Cellerna som ansvarar för hjärtslag förlitar sig på att det är långt färre kaliumjoner utanför celler än inuti, så att kalium lämnar cellen, som därför blir negativt laddad. Urladdningen används sedan för att kommunicera puls till grann-celler, vilket ger upphov till de synkroniserade sammandragningar av hjärtmuskeln som vi förknippar med vanlig puls. När mycket kalium finns både utom och inom cellen, som är fallet vid njursvikt, så urladdas cellen nästan automatiskt, vilket gör att cellen startar oplanerade, patologiska sammandragningar (arytmi). Mycket externt kalcium gör urladdningar ännu mer frekventa, vilket förvärrar arytmin.

Den slutgiltiga effekten av obehandlad diabetes, hjärt- eller njursvikt blir därför global, och de tre sjukdomsbilderna strålar samman av grundläggande fysiologiska skäl. Kroppen är ett tätt sammanvävt system där inget organ agerar i ensamhet, varken i den friska eller sjuka människo-kroppen. Jag spår att flera kliniska centra, som tar sig an multipla organ, kommer att utvecklas i framtiden, där initiativ som HND kommer att vara ledstjärnor.

Caroline, för Team Hjärtkliniken

Tack till Jan Svensson, Richard Cook, Håkan Wallén, Rickard Linder och Jonas Spaak för givande samtal.

Tchaikovsky - Piano Trio in A minor (piano, cello och fiol), Op.50 Ljudupptagning från konsert av Kummelbytrion på KTH, oktober 2014, med Hjärtklinikens Andreas Gaarder vid pianot.

En annan väl sammanflätad trio: Tchaikovsky – Piano Trio in A minor (piano, cello och fiol), Op.50
Ljudfilen ovan är en ljudupptagning från konsert av Kummelbytrion på KTH, oktober 2014, med Hjärtklinikens Andreas Gaarder vid pianot.

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , | Lämna en kommentar

En rapport från Nationella eHälsodagen

Nationella eHälsodagen var väldigt populär.  950 deltagare och ett 100-tal flera på väntelistan!
Efter 2 seminarium blir den största insikten att det finns många fler ihopkopplade system än man först tänker sig när man säger eHälsa. Journalsystemen, uppskattar jag nu bara till runt 10% procent av den totala patient-ITn som används. Apotekssystem, försäkringskassan, vårdpersonallegitimation är andra exempel på stora IT-system som är sammankopplade till journalsystemen nu eller i framtiden.
Det nya heta på konferrensen är SNOMED CT. I kort, standardiserade journal- och ordinations-texter som IT-system kan använda som grunddata. Det första stora prototypsystemet som kommer bygga på SNOMED CT i Sverige demonstrerades. Det är ett system med automatiska läkarintygsformuleringar och sjukskrivningstidsförslag.
Det viktigt nummer 2 som förmedlades på konferrensen är att all ny medicinteknisk utrustning, och då framförallt för vård i hemmet, bör stödja continua för att vara ”plug n play” ready. Danmark och Norge har redan beslutat sig av att använda sig av denna standard och socialstyrelsen tror att besluta att ansluta sig till standarden kommer 2015.
Resten av dagen gick ut på att diskutera hur man ska samordna alla 1000-tals? olika IT-system inom vården.
2018 lovar i alla fall Inera att alla i Sverige, både vårdgivare och patienter, via nätet kommer att: ”komma åt ALLA! journaler”.
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Frugal Innovation

I förra veckan deltog vi i en workshop om Frugal Innovation anordnad utav förra årets fellow, Annika Österdahl. Först fick vi en en kort presentation av vad Frugal Innovation är, på det följde en workshop med idéskapande inom området. Frugal Innovation handlar om att lösa problem på enklare och ofta billigare sätt. Det är välanvänt i utvecklingsländer eller länder där man har mindre resurser till hälso- och sjukvård. Embrace Innovations ville lösa behovet av att hålla nyfödda varma utan dyr sjukshusutrustning. Se nedan youtube-klipp.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Chuck Norris & morgongympa

Vi letar förbättringsområden på en hjärtklinik som är synnerligen välfungerande. Kliniken har en effektiv organisationsstruktur, inspirerande ledare och många pågående förbättringsprojekt – och presterar även högt enligt flera kvalitetsregister. Trots hög belastning på akuten, mottagningarna och avdelningarna, välkomnas vi och ser hur medarbetare arbetar och skrattar tillsammans. På en avdelning inleder man till och med nästan varje arbetsdag med gemensam morgongympa (och massagetåg). 

Morgongympa

Gymnastik och massagetåg på morgonen – kan en morgonrutin ens bli bättre än så?

– – –

5145 km sydväst om vår hjärtklinik bor det en tjugoårig grabb, Ahman Amin Bodla, i Pakistan. Ahman tycker om kampsport men skiljer sig från alla andra tjugoåringar som inspirerats av Chuck Norris. Han har utvecklat en unik talang då han inte bara slår säckar – han slår världsrekord. Förra året sedan slog han världsrekordet i antal slag mot en boxningssäck på 15 sekunder.

Hur många pyttesmå slag hinner man slå på 15 sekunder? Om man hinner med 3 slag varje sekund blir det 45 slag – och om man är dubbelt så snabb hinner man slå 90 slag.

Och Ahman? Hans rekord är 190 slag.

Det låter omöjligt – men sedan ser man klippet och hur han har anpassat sina slag efter ändamålet. Underarmarna susar fram och tillbaks i ultrarapid, så snabbt så att kameran inte hänger med. Han har optimerat sin ställning, sin teknik och sannolikt också sina muskelfibrer efter lång och ihärdig träning med just snabba och korta slag. Och efter att ha sett honom vibrera iväg 190 slag på 15 sekunder verkar den omöjliga prestationen inte längre lika omöjlig.

– – –

Vi har successivt börjat förstå mer av hjärtklinikens verksamhet – och ju mer vi förstår desto mer ser vi komplexiteten, som alltid kommer att finnas i ett statiskt system som ska ta hand om ändlösa biologiska permutationer (men inte nödvändigtvis finnas i morgongympan). Våra naiva okunniga ögon tillåter oss dock att närma oss komplexiteten med dumma frågor som ”Varför gör ni det på just det sättet?”.

Dumma frågor är användbara – och i kombination med hjälpsamma människor som svarar på frågorna börjar man hitta behov. Vi har upptäckt flera situationer där olika behov verkar hamna i konflikt. Å ena sidan vill man se till att patienter får komma till en mottagning så snart som möjligt – men samtidigt vill man att patienterna ska få träffa just sin läkare alla gånger.  Å ena sidan vill man standardisera överföring av patientinformation när en patient ska läggas in från akuten till en avdelning – men samtidigt vill man behålla ett flexibelt system som kan anpassa sig efter alla de olika situationerna som kan uppstå.

Vid första anblick kan detta te sig omöjligt att lösa. Men likt Ahman och hans boxningssäck, måste man veta vilket rekord man vill uppnå innan man börjar slå på säcken. Enda sättet att bli riktigt bra på något är att utforma ett system (eller ett träningsschema) för just det ändamålet. Om Ahmans mål hade varit att slå snabbt, och inte specifikt att slå så många slag som möjligt inom 15 sekunder, är det inte säkert att hans slagteknik hade optimerats för just det ändamålet.

Vi lägger därför mycket tid på att förstå behovet – vad är det man faktiskt vill åstadkomma? Är behovet att varje patient ska ha en egen läkare eller är det snarare att man vill se till att läkaren är väl insatt i fallet, att patienten känner förtroende för sin läkare och att man som patient ska känna sig sedd?

Beroende på behovet, eller målet, så är vägen dit annorlunda. Och då vi fortfarande arbetar med att förstå behoven har vi inte börjat slå på boxningssäcken.  Men vi har börjat lära oss om vilka rekord hjärtkliniken har och vilka rekord som står näst på tur. Och även om säcken står orörd i ett hörn har vi i teamet införskaffat boxningshandskar inför nästa runda…

/Jonathan, Team Hjärtkliniken

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Sluta tänka på lösningen!

Två veckor har gått av den fem veckor lång observationsfasen och den första förvirringen har lagt sig. Vi börjar få kläm på flödet av patienterna och vad varje yrkesgrupp har för ansvarsområden (även om det ofta tycks råda en viss förvirring på just den punkten i det dagliga arbetet).

Våra arbetsuppgifter just nu går helt enkelt ut på att observera personalens arbete. Vi har redan samlat på oss flera hundra observationer, varav ca en fjärdedel har gjorts om till konkreta behov. Exempel på observation kan vara:

ID: #55 / Plats: M71  & M73 / Datum: 20141009 / OBS: ”SSK missar att sprita händerna när denne har saker i händerna”

Orsaken är att det inte finns någon form av avlastningsyta. Motsvarande behov kan då vara:

#21 / ”Vårdpersonal behöver enkelt sätt kunna rengöra händerna innan de går in i pat. rum, även om de har saker i händerna.”

2014-10-13 14.14.30

Vad ser du för behov här?

 

Det största problemet, i alla fall för en ingenjör som jag, är att inte direkt börja tänka på hur en lösning skulle se ut. Automatiskt börjar man fundera på hur ett potentiellt avlastningsbord skulle se ut och var det skulle stå.

Problemet med att direkt börja tänka på lösningar är att man lätt begränsar sig i hur man tänker. Det är lätt att man istället bara skriver ned de observationer där man på stående fot kommer på en bra lösning och då är det oundvikligt att man missar observationer och behov som kanske är betydligt större och viktigare.

Vi har två veckor av observationer kvar och jag hoppas att jag på den tiden lyckas öva upp min förmåga att återigen se på världen mer som ett barn och mindre som en ingenjör. Bort med fem år av utbildning och fram med nyfikenheten.

En ingenjör förklädd till vårdarbetare utanför M71.

En ingenjör förklädd till vårdarbetare utanför M71.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Förvirringsfasen, och en koordinator

Tre veckor nu på sjukhuset, med intensivt samlande av observationer. Vi har fått ihop en del tydliga behov att ta itu med, men ändå: Vad ska vi göra av allt det vi sett? Jag är nog rätt förvirrad. Men det är ingen dålig sak, det är då kreativiteten kommer på riktigt.

Att hamna på sjukhus på grund av hjärtat är ingen rolig upplevelse, men de patienter jag pratat med verkar trots det ganska uppåt och många är positivt överraskade över att det går så fort att komma in, och att de kommer hem igen så snabbt.

Minsann, och hur går det till då? Man är så klart väldigt kompetenta på den här kliniken att behandla, vårda och pyssla om hjärtpatienter, och en intressant medarbetare vi träffar ofta är hjärtkoordinatorn. En sjuksköterska som håller reda på den närmaste tidens praktiska planering och har stor del i att patienter hamnar på rätt ställe. Vilka vårdplatser blir lediga de närmaste timmarna? Hur är läget på hjärtakuten? Varje avdelning har också sin egen koordinator-sköterska som håller reda på de egna patienterna. Vem ska på röntgen idag? Vilka patienter ska flyttas? Vem behöver hemtjänst när de kommit hem?

Här systemingenjörens enkla bild på ”problemet” och vad man löser det med:

IMG_0505Koordinatorn nere till vänster har ovan sig sitt rörliga mål: Ungefär varje kvart förändras patientläget och tillgången på vårdplatser. Informationen är inte alltid lättillgänglig och man måste veta vem som passar var. Som buffert finns särskilda frigjorda ”dynamiska vårdplatser”, men de står sällan tomma! Varsågod och lös!

Andreas Gaarder, för Team Hjärtkliniken

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Team Rekonstruktiv Plastikkirurgi, Karolinska sjukhuset, Solna

Team Rekonstruktiv Plastikkirurgi

Team Rekonstruktiv Plastikkirurgi – Längst upp från vänster: Per Nilsson (ekonom), Francesco Manzotta (fysiker), Annamaja Segtnan (industridesigner) och Helana Rönnqvist (läkare). 

Det är viktigt att ha kul på jobbet!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

OBSERVATIONSFASEN – Hjärtkliniken

Så har ytterligare en vecka passerat fylld av nya erfarenheter och intressanta upptäcktsresor in i Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus. För det är just vad vi gör dessa första 8 veckor. Vi utforskar de olika avdelningarna och mottagningarna på kliniken, tar rygg på en läkare här och en sjuksköterska där, samtalar med patienter, står med på operation, närvarar vid morgonmöten och mitt i allt detta skriver vi frenetiskt ned allt vi ser och hör. Kort sagt, vi observerar.

Till dags dato har vi hela 654 stycken observationer som står prydligt nedskrivna i ett formulär. Dessa observationer har alla samma syfte; att förr eller senare granskas och omformuleras till eventuella behov som vi senare kan komma att hitta lösningar till. Lösningar som förhoppningsvis kan förbättra vården och det dagliga arbetet på kliniken.

För att ge ett litet smakprov på hur en sådan observation kan se ut kommer här ett axplock.

Observation Nr 192 — ”Hissar är en flaskhals”, ”HISS HISS HISS!”
Observation Nr 335 — ÖL pratar med PAT på säng. PAT tittar upp mot ÖL men bländas av det starka ljuset från taklamporna.
Observation Nr 338 — ”Önskar att tekniken kunde ge mer tid till att möta PAT istället för tvärtom”
Observation Nr 394 — Förmaks-flimmer = litet gupp i EKG (några mV). Behövs amplifieras med säkerhet (kan bara göras invasivt just nu). Kammar-signal överskuggar förmaks-signal (QRS = 20-30 mV).
Observation Nr 469 — Man mäter tryck i varje kärl för att se om en stenos är signifikant (FFR metoden). I kranskärl ska det vara samma tryck i hela kärlet.
ÖL = Överläkare, PAT = Patient.

Under observationsfasen skall vi alltså endast registrera det vi ser och hör. Vi har tydliga direktiv om att inte leta efter lösningar på problemen ännu. Vilket verkligen kan vara svårt emellanåt.


Successivt har den initiala chocken av alla nya intryck lättat och helhetsbilden börjar så smått klarna. Trots detta har vi fortfarande outforskade områden kvar att besöka, det är som en upptäcktsresa där varje avdelning blir en ny kontinent att erövra genom observation. Och ju mer vi utforskar desto mer inser vi hur stor hjärtkliniken är och behovet av att avgränsa vårt sökområde, för att få tid att djupdyka i de mest viktiga och intressanta behoven, blir allt mer tydligt vartefter denna kliniska värld växer. Som tur är har vi en referensgrupp med erfarna experter från kliniken till hjälp som kan lotsa oss rätt bland våra observationer och behov. Vårt första möte med dem blir nu på torsdag, så det ser vi mycket fram emot.

Pacemaker lab

Bland veckans upptäcktsresor var det extra intressant att observera vår första Pacemaker-operation med en imponerade kort knivtid på bara 25 minuter. Snabbt och effektivt gick det, patienten var vaken under ingreppet som utfördes med endast lokalbedövning. Patienten visade sig dessutom vara mycket teknikintresserad och blev som en i fellows-teamet genom att ställa en mängd frågor till läkaren under pågående operation. Hen har även erbjudit sig att vara tillgänglig som kontaktperson i ett senare skede, så att vi kan följa upp hur man som patient upplever tiden efter ett sådant ingrepp.

Sist vill jag bara säga att bemötandet från alla på kliniken inklusive patienter har fortsatt att vara fantastiskt! Vid det här laget har de flesta lite koll på vilka vi är och vad vi gör på kliniken. Den initiala tveksamheten inför våra frågor och ivriga antecknande har förbytts till nyfikenhet. Ibland kommer personalen själva fram och berättar om någon upplevelse de precis haft i arbetet. Andra gånger utbrister någon — Det här måste ni bara lösa! — och vi blir bokstavligen indragna i diskussioner om något som upplevs som ett problem.

Vi blir helt enkelt mottagna med öppna armar från alla håll och det verkar som att de flesta tycker projektet vi gör är intressant och viktigt och vill gärna hjälpa till med att förmedla sina erfarenheter.

Mer hinner jag inte skriva denna gång, nu är det dags att återigen ge sig ut på upptäcktsfärd. Man vet aldrig när nästa stora behov ger sig till känna och det gäller att vara på plats när det händer, redo att observera.

/ Patrik, Team Hjärtkliniken

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

”Ta från de rika och ge till de fattiga”

Det är fantastiskt intressant att få en inblick i rekonstruktiv plastikkirurgis värld. Svåra brännskador kan med hjälp av lambåer från lösare hud från lår, armar och mage lagas och sys ihop. ”Ta från de rika och ge till de fattiga” så brukar vi säga, berättade en kirurg om att ta hud från ställen på kroppen där huden är lösare och transplantera den till det skadade området utan hud. Brännskador i ansiktet är svårare, huden under ögonen är så tunn. Var ska den tas ifrån för att motsvara så tunn hud? Starka patienter med svåra hudskador för ett resonemang kring hudens funktionalitet kontra det egna utseendet. Läkarna rekommenderar och beskriver alternativ med för- och nackdelar. Beslutet är alltid patientens. Hudcancer tas bort och ersätts med en lambå. Kirurg och sjuksköterska är så samspelta – sjuksköterskan verkar veta exakt vad kirurgen vill ha innan denne säger det. Undersköterskan säger till patienten att denne snart ska få en hand att hålla i. Det blir undersköterskans hand i patientens hand som i kombination med lugnande ord verkar göra att patienten känner sig trygg och slappnar av under operationen i lokalbedövning.

Kirurg opererar hudcancer

Kirurg opererar hudcancer

 

Lambå
– plastikkirurgiskt ingrepp som innebär att man tar hudvävnad från omkringliggande område och viker det över skadad hud för att t.ex. täcka ett sår.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar