Frugal Innovation

I förra veckan deltog vi i en workshop om Frugal Innovation anordnad utav förra årets fellow, Annika Österdahl. Först fick vi en en kort presentation av vad Frugal Innovation är, på det följde en workshop med idéskapande inom området. Frugal Innovation handlar om att lösa problem på enklare och ofta billigare sätt. Det är välanvänt i utvecklingsländer eller länder där man har mindre resurser till hälso- och sjukvård. Embrace Innovations ville lösa behovet av att hålla nyfödda varma utan dyr sjukshusutrustning. Se nedan youtube-klipp.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Chuck Norris & morgongympa

Vi letar förbättringsområden på en hjärtklinik som är synnerligen välfungerande. Kliniken har en effektiv organisationsstruktur, inspirerande ledare och många pågående förbättringsprojekt – och presterar även högt enligt flera kvalitetsregister. Trots hög belastning på akuten, mottagningarna och avdelningarna, välkomnas vi och ser hur medarbetare arbetar och skrattar tillsammans. På en avdelning inleder man till och med nästan varje arbetsdag med gemensam morgongympa (och massagetåg). 

Morgongympa

Gymnastik och massagetåg på morgonen – kan en morgonrutin ens bli bättre än så?

– – –

5145 km sydväst om vår hjärtklinik bor det en tjugoårig grabb, Ahman Amin Bodla, i Pakistan. Ahman tycker om kampsport men skiljer sig från alla andra tjugoåringar som inspirerats av Chuck Norris. Han har utvecklat en unik talang då han inte bara slår säckar – han slår världsrekord. Förra året sedan slog han världsrekordet i antal slag mot en boxningssäck på 15 sekunder.

Hur många pyttesmå slag hinner man slå på 15 sekunder? Om man hinner med 3 slag varje sekund blir det 45 slag – och om man är dubbelt så snabb hinner man slå 90 slag.

Och Ahman? Hans rekord är 190 slag.

Det låter omöjligt – men sedan ser man klippet och hur han har anpassat sina slag efter ändamålet. Underarmarna susar fram och tillbaks i ultrarapid, så snabbt så att kameran inte hänger med. Han har optimerat sin ställning, sin teknik och sannolikt också sina muskelfibrer efter lång och ihärdig träning med just snabba och korta slag. Och efter att ha sett honom vibrera iväg 190 slag på 15 sekunder verkar den omöjliga prestationen inte längre lika omöjlig.

– – –

Vi har successivt börjat förstå mer av hjärtklinikens verksamhet – och ju mer vi förstår desto mer ser vi komplexiteten, som alltid kommer att finnas i ett statiskt system som ska ta hand om ändlösa biologiska permutationer (men inte nödvändigtvis finnas i morgongympan). Våra naiva okunniga ögon tillåter oss dock att närma oss komplexiteten med dumma frågor som ”Varför gör ni det på just det sättet?”.

Dumma frågor är användbara – och i kombination med hjälpsamma människor som svarar på frågorna börjar man hitta behov. Vi har upptäckt flera situationer där olika behov verkar hamna i konflikt. Å ena sidan vill man se till att patienter får komma till en mottagning så snart som möjligt – men samtidigt vill man att patienterna ska få träffa just sin läkare alla gånger.  Å ena sidan vill man standardisera överföring av patientinformation när en patient ska läggas in från akuten till en avdelning – men samtidigt vill man behålla ett flexibelt system som kan anpassa sig efter alla de olika situationerna som kan uppstå.

Vid första anblick kan detta te sig omöjligt att lösa. Men likt Ahman och hans boxningssäck, måste man veta vilket rekord man vill uppnå innan man börjar slå på säcken. Enda sättet att bli riktigt bra på något är att utforma ett system (eller ett träningsschema) för just det ändamålet. Om Ahmans mål hade varit att slå snabbt, och inte specifikt att slå så många slag som möjligt inom 15 sekunder, är det inte säkert att hans slagteknik hade optimerats för just det ändamålet.

Vi lägger därför mycket tid på att förstå behovet – vad är det man faktiskt vill åstadkomma? Är behovet att varje patient ska ha en egen läkare eller är det snarare att man vill se till att läkaren är väl insatt i fallet, att patienten känner förtroende för sin läkare och att man som patient ska känna sig sedd?

Beroende på behovet, eller målet, så är vägen dit annorlunda. Och då vi fortfarande arbetar med att förstå behoven har vi inte börjat slå på boxningssäcken.  Men vi har börjat lära oss om vilka rekord hjärtkliniken har och vilka rekord som står näst på tur. Och även om säcken står orörd i ett hörn har vi i teamet införskaffat boxningshandskar inför nästa runda…

/Jonathan, Team Hjärtkliniken

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , | Lämna en kommentar

Sluta tänka på lösningen!

Två veckor har gått av den fem veckor lång observationsfasen och den första förvirringen har lagt sig. Vi börjar få kläm på flödet av patienterna och vad varje yrkesgrupp har för ansvarsområden (även om det ofta tycks råda en viss förvirring på just den punkten i det dagliga arbetet).

Våra arbetsuppgifter just nu går helt enkelt ut på att observera personalens arbete. Vi har redan samlat på oss flera hundra observationer, varav ca en fjärdedel har gjorts om till konkreta behov. Exempel på observation kan vara:

ID: #55 / Plats: M71  & M73 / Datum: 20141009 / OBS: ”SSK missar att sprita händerna när denne har saker i händerna”

Orsaken är att det inte finns någon form av avlastningsyta. Motsvarande behov kan då vara:

#21 / ”Vårdpersonal behöver enkelt sätt kunna rengöra händerna innan de går in i pat. rum, även om de har saker i händerna.”

2014-10-13 14.14.30

Vad ser du för behov här?

 

Det största problemet, i alla fall för en ingenjör som jag, är att inte direkt börja tänka på hur en lösning skulle se ut. Automatiskt börjar man fundera på hur ett potentiellt avlastningsbord skulle se ut och var det skulle stå.

Problemet med att direkt börja tänka på lösningar är att man lätt begränsar sig i hur man tänker. Det är lätt att man istället bara skriver ned de observationer där man på stående fot kommer på en bra lösning och då är det oundvikligt att man missar observationer och behov som kanske är betydligt större och viktigare.

Vi har två veckor av observationer kvar och jag hoppas att jag på den tiden lyckas öva upp min förmåga att återigen se på världen mer som ett barn och mindre som en ingenjör. Bort med fem år av utbildning och fram med nyfikenheten.

En ingenjör förklädd till vårdarbetare utanför M71.

En ingenjör förklädd till vårdarbetare utanför M71.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Förvirringsfasen, och en koordinator

Tre veckor nu på sjukhuset, med intensivt samlande av observationer. Vi har fått ihop en del tydliga behov att ta itu med, men ändå: Vad ska vi göra av allt det vi sett? Jag är nog rätt förvirrad. Men det är ingen dålig sak, det är då kreativiteten kommer på riktigt.

Att hamna på sjukhus på grund av hjärtat är ingen rolig upplevelse, men de patienter jag pratat med verkar trots det ganska uppåt och många är positivt överraskade över att det går så fort att komma in, och att de kommer hem igen så snabbt.

Minsann, och hur går det till då? Man är så klart väldigt kompetenta på den här kliniken att behandla, vårda och pyssla om hjärtpatienter, och en intressant medarbetare vi träffar ofta är hjärtkoordinatorn. En sjuksköterska som håller reda på den närmaste tidens praktiska planering och har stor del i att patienter hamnar på rätt ställe. Vilka vårdplatser blir lediga de närmaste timmarna? Hur är läget på hjärtakuten? Varje avdelning har också sin egen koordinator-sköterska som håller reda på de egna patienterna. Vem ska på röntgen idag? Vilka patienter ska flyttas? Vem behöver hemtjänst när de kommit hem?

Här systemingenjörens enkla bild på ”problemet” och vad man löser det med:

IMG_0505Koordinatorn nere till vänster har ovan sig sitt rörliga mål: Ungefär varje kvart förändras patientläget och tillgången på vårdplatser. Informationen är inte alltid lättillgänglig och man måste veta vem som passar var. Som buffert finns särskilda frigjorda ”dynamiska vårdplatser”, men de står sällan tomma! Varsågod och lös!

Andreas Gaarder, för Team Hjärtkliniken

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Team Rekonstruktiv Plastikkirurgi, Karolinska sjukhuset, Solna

Team Rekonstruktiv Plastikkirurgi

Team Rekonstruktiv Plastikkirurgi – Längst upp från vänster: Per Nilsson (ekonom), Francesco Manzotta (fysiker), Annamaja Segtnan (industridesigner) och Helana Rönnqvist (läkare). 

Det är viktigt att ha kul på jobbet!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

OBSERVATIONSFASEN – Hjärtkliniken

Så har ytterligare en vecka passerat fylld av nya erfarenheter och intressanta upptäcktsresor in i Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus. För det är just vad vi gör dessa första 8 veckor. Vi utforskar de olika avdelningarna och mottagningarna på kliniken, tar rygg på en läkare här och en sjuksköterska där, samtalar med patienter, står med på operation, närvarar vid morgonmöten och mitt i allt detta skriver vi frenetiskt ned allt vi ser och hör. Kort sagt, vi observerar.

Till dags dato har vi hela 654 stycken observationer som står prydligt nedskrivna i ett formulär. Dessa observationer har alla samma syfte; att förr eller senare granskas och omformuleras till eventuella behov som vi senare kan komma att hitta lösningar till. Lösningar som förhoppningsvis kan förbättra vården och det dagliga arbetet på kliniken.

För att ge ett litet smakprov på hur en sådan observation kan se ut kommer här ett axplock.

Observation Nr 192 — ”Hissar är en flaskhals”, ”HISS HISS HISS!”
Observation Nr 335 — ÖL pratar med PAT på säng. PAT tittar upp mot ÖL men bländas av det starka ljuset från taklamporna.
Observation Nr 338 — ”Önskar att tekniken kunde ge mer tid till att möta PAT istället för tvärtom”
Observation Nr 394 — Förmaks-flimmer = litet gupp i EKG (några mV). Behövs amplifieras med säkerhet (kan bara göras invasivt just nu). Kammar-signal överskuggar förmaks-signal (QRS = 20-30 mV).
Observation Nr 469 — Man mäter tryck i varje kärl för att se om en stenos är signifikant (FFR metoden). I kranskärl ska det vara samma tryck i hela kärlet.
ÖL = Överläkare, PAT = Patient.

Under observationsfasen skall vi alltså endast registrera det vi ser och hör. Vi har tydliga direktiv om att inte leta efter lösningar på problemen ännu. Vilket verkligen kan vara svårt emellanåt.


Successivt har den initiala chocken av alla nya intryck lättat och helhetsbilden börjar så smått klarna. Trots detta har vi fortfarande outforskade områden kvar att besöka, det är som en upptäcktsresa där varje avdelning blir en ny kontinent att erövra genom observation. Och ju mer vi utforskar desto mer inser vi hur stor hjärtkliniken är och behovet av att avgränsa vårt sökområde, för att få tid att djupdyka i de mest viktiga och intressanta behoven, blir allt mer tydligt vartefter denna kliniska värld växer. Som tur är har vi en referensgrupp med erfarna experter från kliniken till hjälp som kan lotsa oss rätt bland våra observationer och behov. Vårt första möte med dem blir nu på torsdag, så det ser vi mycket fram emot.

Pacemaker lab

Bland veckans upptäcktsresor var det extra intressant att observera vår första Pacemaker-operation med en imponerade kort knivtid på bara 25 minuter. Snabbt och effektivt gick det, patienten var vaken under ingreppet som utfördes med endast lokalbedövning. Patienten visade sig dessutom vara mycket teknikintresserad och blev som en i fellows-teamet genom att ställa en mängd frågor till läkaren under pågående operation. Hen har även erbjudit sig att vara tillgänglig som kontaktperson i ett senare skede, så att vi kan följa upp hur man som patient upplever tiden efter ett sådant ingrepp.

Sist vill jag bara säga att bemötandet från alla på kliniken inklusive patienter har fortsatt att vara fantastiskt! Vid det här laget har de flesta lite koll på vilka vi är och vad vi gör på kliniken. Den initiala tveksamheten inför våra frågor och ivriga antecknande har förbytts till nyfikenhet. Ibland kommer personalen själva fram och berättar om någon upplevelse de precis haft i arbetet. Andra gånger utbrister någon — Det här måste ni bara lösa! — och vi blir bokstavligen indragna i diskussioner om något som upplevs som ett problem.

Vi blir helt enkelt mottagna med öppna armar från alla håll och det verkar som att de flesta tycker projektet vi gör är intressant och viktigt och vill gärna hjälpa till med att förmedla sina erfarenheter.

Mer hinner jag inte skriva denna gång, nu är det dags att återigen ge sig ut på upptäcktsfärd. Man vet aldrig när nästa stora behov ger sig till känna och det gäller att vara på plats när det händer, redo att observera.

/ Patrik, Team Hjärtkliniken

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

”Ta från de rika och ge till de fattiga”

Det är fantastiskt intressant att få en inblick i rekonstruktiv plastikkirurgis värld. Svåra brännskador kan med hjälp av lambåer från lösare hud från lår, armar och mage lagas och sys ihop. ”Ta från de rika och ge till de fattiga” så brukar vi säga, berättade en kirurg om att ta hud från ställen på kroppen där huden är lösare och transplantera den till det skadade området utan hud. Brännskador i ansiktet är svårare, huden under ögonen är så tunn. Var ska den tas ifrån för att motsvara så tunn hud? Starka patienter med svåra hudskador för ett resonemang kring hudens funktionalitet kontra det egna utseendet. Läkarna rekommenderar och beskriver alternativ med för- och nackdelar. Beslutet är alltid patientens. Hudcancer tas bort och ersätts med en lambå. Kirurg och sjuksköterska är så samspelta – sjuksköterskan verkar veta exakt vad kirurgen vill ha innan denne säger det. Undersköterskan säger till patienten att denne snart ska få en hand att hålla i. Det blir undersköterskans hand i patientens hand som i kombination med lugnande ord verkar göra att patienten känner sig trygg och slappnar av under operationen i lokalbedövning.

Kirurg opererar hudcancer

Kirurg opererar hudcancer

 

Lambå
– plastikkirurgiskt ingrepp som innebär att man tar hudvävnad från omkringliggande område och viker det över skadad hud för att t.ex. täcka ett sår.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Rekonstruktiv Plastikkirurgi – första veckan

Rekonstruktiv plastikkirurgi handlar i många fall om att återställa eller förbättra hud/kroppsvävnad efter en operation som förgåtts av medfödd skada, trauma (olycka) eller cancer. Ett av många exempel på vad man kan göra är rekonstruktion av bröst (efter bröstcancer) med kroppsegen vävnad. Man använder en muskel från ryggen för att forma det nya bröstet.  Det finns flera sätt att göra detta kirurgiskt, ett är spjälkad lambå. En av fördelarna med att använda kroppsegen vävnad istället för bröst implantat är att bröstet följer viktökning/viktminskning hos personen ifråga. Efter en intensiv vecka med föreläsningar utav verksamma läkare på kliniken har vi nu i två dagar fått närvara vid själva arbetet på kliniken. Vi har delat upp vårt team på 14 olika stationer, se bild. Vilka är då vi? Helena Rönnqvist, läkare, Francesco Mazotta (fysiker), Per Nilsson (ekonom) och Annamaja Segtnan (industridesigner). Den första fasen av arbetet i Clinical Innovation Fellowships handlar om att dokumentera observationer. Vi tittar varken på behov eller lösningar ännu – vi står med penna och skrivbok i högsta hugg och antecknar observationer vid exempelvis operationer (narkos eller lokalbedövning), vid patientkontakt, i samtal med läkare, sjuksköterska, undersköterska med mera. Hur håller kirurgen nålen? Hur ser nålen ut? Hur håller kirurgen patienten? Hur känns det för patienten? Hur tvättar sjuksköterskan såret? Hur går det till efter att patienten lämnat rummet? Det är överraskande hur många olika perspektiv som kan rymmas på en klinik. Dagarna känns långa och intensiva – de är fyllda med intryck, ahaupplevelser och en och annan snilleblixt. Det finns också ett stor mått av allvar eftersom vi träffar patienter som är svårt sjuka. Det är verkligen en prövning och vi tar stöd av varandra i teamet.

Planeringsschema

Vi har skrivit upp alla områden vi vill täcka. Fler områden kan tillkomma.

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , | Lämna en kommentar

Team Hematologen äntrar scen

Team Hematologen kommer, som namnet antyder, att vara placerat vid Hematologkliniken på Karolinska Sjukhuset Huddinge. Laguppställningen är följande:

  • Henrik Gradin: Nyklippt & disputerad elektroingenjör och IT-entreprenör
  • Håkan MacLean: Mjukvaruingenjör från KTH med bakgrund från strålterapibranschen
  • Johan Hedevåg: Legitimerad läkare från Umeå Universitet
  • Sophia Savage: Disputerad forskare inom neurovetenskap från KI

Kort om programmet

Clinical Innovation Fellowships-programmet (CIF) är uppdelat i flera faser. I den första fasen kommer vi att vara placerade på vår klinik med uppgift att observera i fem veckor. På grund av vår blandade bakgrund är förhoppningen att vi ska se saker med nya ögon och målet är att upptäcka både klinikspecifika och mer kommersialiserbara behov.

Efter observationsfasen kommer vi att arbeta parallellt med två spår: ett kliniknära och ett kommersialiserbart. Det kliniknära spåret innefattar delvis en rapport till kliniken med konkreta förbättringsförslag delvis en handfull utredningar där vi tar hjälp av exjobbare. Det kommersialiserbara spåret handlar om att utveckla en eller flera kommersialiserbara lösningar inom medicinteknik.

Hematologen vid Karolinska Sjukhuset Huddinge

Föremålet för våra observationer är Hematologavdelningen  vid Karolinska Sjukhuset. För er som inte är bevandrade med de medicinska termerna så handlar hematologi om blodsjukdomar, exempelvis leukemi och lymfom.

Vi har redan fått ett varmt välkomnande av både klinikledning och personal och i måndags fick tre av oss klä på oss scrubs (sjukhusarbetskläder) för första gången. Vi har hittills varit på slutenvårdsavdelningen, avdelning M71&M73, och vårt första intryck är att detta är en modern och välfungerande klinik som hela tiden strävar efter förbättring. Exempelvis har man bytt ut det traditionella rondsystemet mot ett slotsystem för att bättre kunna planera dagen och tycks vara bra på att fånga upp de anställdas förslag. Vanliga arbetsuppgifter innebär cellgiftsbehandling och autologa stamcellstransplantationer (alltså återförsel av egna stamceller).

Vi känner att kliniken har kommit långt i sitt förbättringsarbete och de lågt hängande frukterna redan är plockade. Ribban ligger alltså högt. Challenge accepted!

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Välkommen till Team Hjärtklinikens första post från Danderyds sjukhus!

CIF fellowsinternat 2014, Lovik, Lidingö

CIF fellowsinternat 2014, Lovik, Lidingö

Team Hjärtkliniken består av Andreas, Patrik, Caroline och Jonathan; ingenjör, industridesigner, bioinformatiker respektive läkare. Det här är vår första vecka på Danderyds sjukhus (DS) hjärtklinik, där vi har träffat en rad kompetenta kardiologer, sjuksköterskor och annan personal, både över konferensbord och under rond. Vi har även hunnit dra på oss blyvästar och vara med om fyra framgångsrika ballongvidgningar vid akut hjärtinfarkt, samt sprungit runt i DS kulvertar (källarkorridorer som finns på sjukhus). En vanlig arbetsvecka, alltså.

Hur Danderyds hjärtklinik fungerar

Hjärtklinikens verksamhet är uppdelad i fyra kärnprocesser:
•    kranskärlssjukdom (reducerad mängd blod till hjärtmuskeln)
•    arytmisjukdom (alltför många, få eller oregelbundna hjärtslag)
•    hjärtsvikt (när hjärtat inte orkar pumpa som vanligt)
•    hemostassjukdom (störningar i blodets förmåga att levra sig)

På Hjärtkliniken sätter man in pacemakers, utvidgar tilltäppta kranskärl, ger vätskeutdrivande medicin, mäter hjärtslag och blodets syresättning, chockar hjärtat tillbaka till vanlig rytm och följer upp med individuell eftervård och medicindosering. Hjärtkliniken är speciellt flinka på hjärtinfarkter, som ofta behandlas inom en timme från det att ambulansen tagit ett EKG. Patienter får även tillgång till hemmatest för att mäta hjärtrytm (för att upptäcka arytmier) och för att mäta blodförtunnande medicins inverkan.

 

Utöver vården så axlar läkarna sina roller som administratörer. För att vård ska kunna utvecklas genom den vetenskapliga metoden så matar man in data i kvalitetsregister; enorma databaser över patienters hälsa, läkemedel och operationer. Det största heter Swedeheart, vilket kan vara världens bästa databasnamn.

Hjärtkliniken är också delaktig i Hjärta-Njure-Diabetes-kliniken (HND); en av två mottagningar i världen som sätter det integrerade sjukdomsförloppet i fokus. HND skapades efter att man insett att hjärtsjukdom, njursjukdom och diabetes ofta är så tätt förknippade att patienten tjänar mer på centraliserad vård. Här möts patient och läkare från varje enhet istället for att patienten ska behöva vandra som en nomad mellan specialistkliniker som alltför sällan pratar med varandra. HND är en hjärtefråga för DS VD, som är professor i njurmedicin. Utöver klinisk verksamhet så bedriver Hjärtkliniken även forskning.

Hjärtsjukdomar kräver mest liv av alla sjukdomar i Sverige, och kort sagt så vet vi att vi är i väldigt säkra händer på DS. Vi hoppas att vi kan göra något för dem också. Hittills har vi mötts med öppna armar, och vi är alla jättetaggade inför de närmsta åtta månaderna.

Börja träna, sluta röka, stressa mindre, skaffa blodtrycksmätare och ät mindre kolesterol -

/ Caroline, Team Hjärtkliniken

Publicerat i Uncategorized | Etiketter , , , , , , , , , | Lämna en kommentar